Den Kulturanalytiska handboken

Öppen bok med idélampa

Den kulturanalytiska handboken tillhandahåller begrepp som används flitigt under studietidens gång och som kommer vara till central del av de texter och analyser som skapas. Följande kommer att bestå av grundläggande begrepp som tar upp dem allra vanligaste, följt av fördjupande begrepp lite längre ner.


Grundläggande begrepp

Kultur

Kultur kan definieras som delade värderingar, normer och föreställningar som människor mer eller mindre delar och som kommer till uttryck i socialt samspel. För att förstå hur människor delas in efter exempelvis kön, etnicitet, klass och funktionalitet brukar vi inom kulturanalys prata om kulturella kategorier.

Etnicitet

Etnicitet avser hur en människor själv identifierar sig med eller har känslor av att tillhöra en kulturell grupp, ofta med hänvisning till härkomst. Begreppet etnisk syftar

Identitet

Identitet är ett begrepp som används för att förklara människors självupplevda bild eller känsla av sig själv. Identiteter är föränderliga och påverkas beroende på vilka sammanhang och plats en person befinner sig på. En person kan alltså ha flera identiteter beroende om hen är i hemmet, på jobbet eller med vänner. Identiteter ges också olika betydelse beroende på vilket sammanhang och positioner en person befinner sig i.

Klass

Klass hänvisar till människors sociala eller ekonomiska kategori. Det finns olika definitioner av klass men ofta kan det beskrivas som vilken status människor har i samhället. Begreppet kan användas för att belysa hur ojämlikheter vidmakthålls och hur hierarkier uppstår mellan grupper genom fördelning av sociala, ekonomiska, och kulturella resurser. Genom ett klassperspektiv går det att analysera motsättningar mellan olika samhällsgruppers faktiska och upplevda verklighet och synliggöra olika förutsättningar för människors möjligheter att utforma sina liv. Det handlar bland annat om vems människosyn, moralkodex och sociala spelregler som ska vara norm

Ras

med ett kulturanalytiskt perspektiv handlar ras inte om biologiska raser som vi föds in i, utan om sociala raser som skapas och återskapas i möten mellan människor. Ras görs genom att människor utifrån olika utseenden kopplas till föreställningar om olika beteenden. Konstruerande av ras aktualiserar över-och underordning mellan olika grupper, då grupper med mindre makt drabbas hårt. Väldigt många i Sverige lever med föreställningen att ras i  dagens Sverige inte spelar roll utan att vi skapat ett icke-rasistiskt samhälle, med undantag för några få rasister. Ett sådant förhållningssätt gör det svårt att erkänna att folk drabbas av diskriminering på grund av sitt utseende. Därför blir begrepp som ras nödvändigt för att förstå olika typer av diskriminering som människor drabbas av.

Genus

begreppet genus avser socialt och historiskt skapade föreställningar om kön, och betyder ”socialt kön”. Begreppet används för att förklara genus som en kulturell och social konstruktion, frånkopplat biologiskt kön som endast avser kroppsliga skillnader mellan olika kroppar, vilka brukar kategoriseras som män och kvinnor. Genus handlar istället om vad vi har för förväntningar på, eller normer för, hur en man eller kvinna bör bete sig och klä sig för att passera som en man eller kvinna. Dessa förväntningar förändras över tid och rum. Normer för hur en kvinna “bör vara” i Sverige är inte identiska med normer för en kvinna i USA. Normer för svenska kvinnor är heller inte densamma i Sverige idag som de var för 100 år sedan. På så vis är genus en social och kulturell konstruktion som vi skapar, inte något vi föds till.

Makt

blir ett centralt begrepp inom kulturanalys eftersom att perspektivet studerar hur maktobalanser skapar med effekter att vissa människors har större möjligheter att påverka sina liv och samhället än andraMakt kan ta sig i uttryck på många olika sätt och är verksamt på flera olika nivåer i samhället. Exempelvis i människors sociala samspel och samhällelig organisering på både lokal och global nivå. En viktig aspekt inom kulturanalysen är vem som har makten över kunskap: vem eller vilka producerar kunskap och vilken kunskap anses vara viktig? Makt kan utövas av personer eller grupper i relation till andra. Våld är ett tydligt sätt att utöva makt, både statligt och sanktionerat våld av exempelvis polisen, men även icke-statligt våld som våld mot en partner. Men makt kan också utövas språkligt, psykiskt eller symboliskt.

Norm

Är föreställningar, förväntningar och ideer på vad som anses normalt i ett visst sammanhang. Normer påverkar till exempel vad som anses vara ett normalt sätt att prata, föra eller bete sig på. Exempelvis är det i enlighet med de rådande normerna i Sverige som gör att du står på din plats i kön, att du inte sjunger högt på bussen, att du kommer i tid och har rena kläder på dig. Normer handlar också om vilka människor en förväntar sig finna på olika platser i samhället. Brandmän associeras ofta med män medan sjuksköterskor associeras ofta med kvinnor.

Funktionalitet

Funktionalitet används för att beskriva psykiska, fysiska och kognitiva variationer hos människor utan att värdera variationer som antingen positiv eller negativ. Syftet med begreppet är att visa på att det inte finns något normalt sätt att fungera, eftersom den tanken grundar sig på normer som konstruerats av människors uppfattning om vad som är ett normalt sätt att fungera på. Alla har olika funktionsvariationer, därför är begreppet  inte ett synonymt ord till funktionsnedsättning. Ordet funktionsnedsättning används ofta för att visa att det bara är vissa människor har en funktionsvariation. En människa funktionsförmåga förändras genom hela livet och ser också olika ut beroende på vad hen upplever och är med om under livet.

Läs mer: http://www.funktek.se/ordlista/

Föreställningar

Föreställningar kan förklaras som människors idéer och förutfattade meningar om hur “världen är”.  Föreställningar skapas genom erfarenheter, socialt samspel och media. Föreställningar om hur “något är” behöver inte vara sant för att det ska påverka hur människor agerar, ser på sig själva och världen. Föreställningar speglar normer i samhället. En dominerande föreställning ger sig exempelvis ofta till känna genom att vissa kategorierna av människor anses “naturligt lämpade” att ta hand om barn eller inneha makt, liksom vilken mat som är anses mest hälsosam och etiskt riktig att äta.

Intersektionalitet

Är ett perspektiv som används för att studera och synliggöra att olika maktordningar och diskrimineringsgrunder i samhället hänger ihop och förhåller sig till varandra. Människor kan bli diskriminerad på både fler och olika sätt, exempelvis genom kön, sexualitet, funktionsvariation, ålder, klass och etnicitet. Dessa diskrimineringsgrunder påverka och förhåller sig till varandra, vilket gör att utfallet för diskriminering ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Ett intersektionellt perspektiv handlar inte om att rangordna de olika förtrycken, utan att se hur de hänger ihop, samverkar och förstärker varandra.

Kön

i de flesta sammanhang används begreppet kön i syfte att särskilja människor genom att dela in dem i grupper av kvinnor och män. Kön är dock mycket mer komplext än så. Begreppet kan brytas ned till fyra olika delar som du kan läsa om i den fördjupande delen.


Fördjupande begrepp

A

Assimilering: beskriver processen när en grupps kulturella normer och uttryck försvinner eller överges i möte med majoritetssamhället. Begreppet syftar till identitetsförändringar och i första hand beteendemässiga, religiösa och språkliga förändringar, medan begreppet integration är uttryck för samhälleliga sociala, politiska och ekonomiska villkor för olika grupper. Assimileringen kan vara resultat av individuella val eller påtvingade av politiska beslut. Med politisk styrning som riktar sig mot kultur, språk och religion kan det finns lite utrymme att upprätthålla kulturella uttryck som går emot majoritetssamhället. Även assimilering som sker av individuella initiativ bör ses med hänsyn till indirekta krav på anpassning från samhället.

C

Cisperson: är en person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet, vilket också överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön.

Cisnormativitet: rör normen och föreställningen om att det endast finns två kön (man och kvinna) och som utgår från att alla människor från födsel identifierar sig som antingen eller. Samt att de ska bete sig och leva efter sociala normer för vad som anses vara kvinnligt och manligt.

D

Diskriminering: en enkel förklaring av diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon kränks eller missgynnas. Olika kränkningar och missgynnande ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det finns olika former av diskriminering som bland annat kan vara direkt eller indirekt.

Läs mer på http://www.do.se/om-diskriminering/

E

Essentialism:  är motsatsen till konstruktivismen, ur ett essentialistiskt perspektivet betraktas objekt, exempelvis människan, ha vissa givna och ofrånkomliga essenser och egenskaper som gör oss till människor. Exempelvis att kultur och etnicitet är något på förhand är givet är svårt att förändra. Essentialism gör anspråk på att sociala beteenden kan förklaras med biologiska, fysiologiska och genetiska skäl. Exempelvis sexuell läggning. Perspektivet låser olika sociala skillnader som “naturliga” och därmed oföränderliga.

Etnicitet: avser hur en människor själv identifierar sig med eller har känslor av att tillhöra en kulturell grupp, ofta med hänvisning till härkomst. Begreppet etnisk syftar ofta till föreställningar om gemenskap som rör historia och kultur. När människor identifierar sig som grupp i relation till andra med hjälp av föreställningar om ett delat ursprung brukar de kallas för en etnisk grupp eller kategori. En grupps självidentifikation är viktigt, men den betyder ofta olika mycket beroende på kontext och historiska händelser.

F

Funktionalitet: begreppet används för att beskriva psykiska, fysiska och kognitiva variationer hos människor utan att värdera variationer som antingen positiv eller negativ. Syftet med begreppet är att visa på att det inte finns något normalt sätt att fungera, eftersom den tanken grundar sig på normer som konstruerats av människors uppfattning om vad som är ett normalt sätt att fungera på. Alla har olika funktionsvariationer, därför är begreppet  inte ett synonymt ord till funktionsnedsättning. Ordet funktionsnedsättning används ofta för att visa att det bara är vissa människor har en funktionsvariation. En människa funktionsförmåga förändras genom hela livet och ser också olika ut beroende på vad hen upplever och är med om under livet.

Läs mer på http://www.funktek.se/ordlista/

Funktionshinder: uppstår i möten mellan människor och miljö när någon inte har den funktionskapacitet som förväntas för att exempelvis röra sig fritt. Till exempel att gå i trappor, öppna tunga dörrar, se eller höra vad andra säger. Ett begrepp som fokuserar mindre på att det är individen i sig har svårigheter att utföra något är funktionsvariation. Genom att prata om människors olika funktioner förskjuts hindren från att ligga på den som har svårt att följa normen till att betona att funktionshinder görs i mötet med olika funktionalitetskrav som samhället eller miljöer kräver att människor för att delta. Exempelvis om en person är rullstolsbunden och möter en entré som endast har trappor, då uppstår ett funktionshinder. Om det hade funnits en ramp vid entén hade ett hinder inte skapats.

Feministisk språkplanering: används för att motverka misogyna innebörder i språket. Språksystemet kritiseras för att vara uppdelat i manligt och kvinnligt, där det manliga laddas med positiva associationer och det kvinnliga med negativa. Feministiskt språkplanering synliggör hur språket brister i att beskriva kvinnliga erfarenheter och alternativa världsbilder till det som historiskt vuxit ut ett manligt perspektiv.

Föreställningar: kan förklaras som människors idéer och förutfattade meningar om hur “världen är”.  Föreställningar skapas genom erfarenheter, socialt samspel och media. Föreställningar om hur “något är” behöver inte vara sant för att det ska påverka hur människor agerar, ser på sig själva och världen. Föreställningar speglar normer i samhället. En dominerande föreställning ger sig exempelvis ofta till känna genom att vissa kategorierna av människor anses “naturligt lämpade” att ta hand om barn eller inneha makt, liksom vilken mat som är anses mest hälsosam och etiskt riktig att äta.

G

Genus: begreppet genus avser socialt och historiskt skapade föreställningar om kön, och betyder ”socialt kön”. Begreppet används för att förklara genus som en kulturell och social konstruktion, frånkopplat biologiskt kön som endast avser kroppsliga skillnader mellan olika kroppar, vilka brukar kategoriseras som män och kvinnor. Genus handlar istället om vad vi har för förväntningar på, eller normer för, hur en man eller kvinna bör bete sig och klä sig för att passera som en man eller kvinna. Dessa förväntningar förändras över tid och rum. Normer för hur en kvinna “bör vara” i Sverige är inte identiska med normer för en kvinna i USA. Normer för svenska kvinnor är heller inte densamma i Sverige idag som de var för 100 år sedan. På så vis är genus en social och kulturell konstruktion som vi skapar, inte något vi föds till.

H

Heteronormativitet: begreppet framställer heterosexualitet som naturligt och exkluderar andra alternativ och kan förstås som ett system av normer som påverkar hur människor förstår kön och sexualitet. Heteronormen bygger på föreställningar om att alla kan delas in antingen som tjej/kvinna eller kille/man. Killar/män förväntas vara maskulina och tjejer/kvinnor feminina och samtligaförväntas vara hetersexuella. Heteronormen påverkar alla, oavsett om en följer den heteronormativa normen eller inte. Genom att följa eller passera inom den heteronormativa normen kan det ge politiska, ekonomiska och sociala fördelar i samhällets olika arenor. Precis som att när du bryter mot heteronormen kan det resultera i olika former av bestraffning som tystnad, utanförskap eller till och med våld. (utveckla med Tvåkönsnormen/könsbinaritet)

Hegemonisk maskulinitet: är ett begrepp som beskriver hur män på olika sätt positionerar sig mot en hegemoni för att uppnå legitimitet. Teorin härstammar från Antonio Gramscis begrepp “hegemoni”, och avser en kulturell dynamik som gör det möjligt för en grupp att hävda och upprätthålla en ledande position i samhället. Hegemonisk maskulinitet kan förstås som det för tillfället mest accepterade svaret på frågan om vad som krävs för att uppnå legitimitet för att uppnå dominans av kvinnor. Det kan innebära att bemästra eftersträvansvärda egenskaper, praktiker, attityder, föreställningar och kompetenser. Då hegemonin sällan är något som förkroppsligas, kan män på olika sätt dra nytta av återspegla och positionera sig i relation till de normer och praktiker som utgör hegemonin i sitt beteende och därigenom erhålla vissa fördelar i patriarkatet.

I

Identitet: är ett begrepp som används för att förklara människors självupplevda bild eller känsla av sig själv. Identiteter är föränderliga och påverkas beroende på vilka sammanhang och plats en person befinner sig på. En person kan alltså ha flera identiteter beroende om hen är i hemmet, på jobbet eller med vänner. Identiteter ges också olika betydelse beroende på vilket sammanhang och positioner en person befinner sig i.

Intersex: är ett samlingsbegrepp för olika medfödda tillstånd där personers könsutveckling inte följer den normativa utvecklingen. Det kan handla om variationer i kromosomuppsättning, hormonproduktion, könskörtlar samt inre eller yttre anatomi. Det biologiska könet kan inte alltid eller entydigt definieras som kvinnligt eller manligt utan på fler eller olika sätt visar variation och bryter mot normen.

Läs mer om intersex inom sjukvåden här https://www.genus.se/ord/intersex/

Intersektionalitet: är ett perspektiv som används för att studera och synliggöra att olika maktordningar och diskrimineringsgrunder i samhället hänger ihop och förhåller sig till varandra. Människor kan bli diskriminerad på både fler och olika sätt, exempelvis genom kön, sexualitet, funktionsvariation, ålder, klass och etnicitet. Dessa diskrimineringsgrunder påverka och förhåller sig till varandra, vilket gör att utfallet för diskriminering ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Ett intersektionellt perspektiv handlar inte om att rangordna de olika förtrycken, utan att se hur de hänger ihop, samverkar och förstärker varandra.

K

Kulturell identitet: begreppet används för att fånga och synliggöra den komplexitet som kännetecknas av identiteter i dagens samhälle. Kulturell identitet belyser de olika sätt människor idag definierar sig själva utifrån föreställningar om kultur och olika kulturella skillnader som exempelvis etnicitet, nation, plats/region, religion och livsstil. I dagens diskussionsklimat används begreppet kulturell identitet mer frekvent än etnisk och nationell identitet. De kulturella identiteterna förstås ur ett konstruktivistiskt perspektiv som relationellt. Alltså att en kulturell identitet skapas genom upprättande och uteslutning av gränser i förhållande till andra kulturella identiteter. Identiteter konstrueras och definieras genom skillnader och i relation till vad en inte är eller vad en inte vill vara.

Konstruktivism: är ett samhällsvetenskapligt perspektiv som ser samhället som socialt konstruerat genom människors samspel med varandra. Verkligenheten är inte något statiskt utan den skapas och förhandlas kontinuerligt. Innebörder av bland annat kön och etnicitet konstrueras och förhandlas i förhållande till dominerande föreställningar och normer, vilka förändras beroende av tid och plats. Styrkan i konstruktivismen är att betona hur olika sociala kategorier skapas, genom motsatser och uteslutningar. Teorin erbjuder andra förståelser än essentiella, menat att det “naturliga” ses konstruerat i det sociala. Ur det perspektivet existerar aldrig en kropp som kulturellt okodad eftersom materiella kroppar alltid tolkas utifrån rådande normativa föreställningar om kön.

Kultur: kan definieras som delade värderingar, normer och föreställningar som människor mer eller mindre delar och som kommer till uttryck i socialt samspel. För att förstå hur människor delas in efter exempelvis kön, etnicitet, klass och funktionalitet brukar vi inom kulturanalys prata om kulturella kategorier.

Kön: i de flesta sammanhang används begreppet kön i syfte att särskilja människor genom att dela in dem i grupper av kvinnor och män. Kön är dock mycket mer komplext än så. Begreppet kan brytas ned till fyra olika delar:

  • Juridisk kön: Med juridisk kön avses det kön som står registrerat i folkbokföringen, i legitimation eller pass. Det juridiska könet framgår i Sverige också genom den näst sista siffran i sitt personnummer. De barn som föds i Sverige tilldelas ett av de två juridiska könen (kvinna eller man), baserat på om barnet har en snippa eller snopp
  • Tredje juridiskt kön: Debatten pågår om införandet av ett tredje juridisk kön för att bättre möta behov hos ickebinära och stärka deras juridiska rättigheter
  • Kropp: Genom de inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer kan ett kön definieras. Detta används främst inom sjukvården
  • Könsidentitet: Är det självupplevda könet och identiteten. Det vill säga det kön en person känner och identifierar sig som. Exempelvis kvinna, genderqueer, ickebinär, man, intergender osv.

Könsbekräftande behandling: är ett begrepp som numera är den etablerade termen för det som tidigare benämnts som “könskorrigering” eller “könsbyte”. I Sverige kan en få könsbekräftande vård, men då krävs en könsdysfori diagnos som ställs av en psykiater vid någon av landets mottagningar som tillhandahåller könsidentitetsutredning.

Läs mer om könsbekräftande behandling här https://www.rfsl.se/verksamhet/halsa-sexualitet-och-hiv/transvaard/

Klass: hänvisar till människors sociala eller ekonomiska kategori. Det finns olika definitioner av klass men ofta kan det beskrivas som vilken status människor har i samhället. Begreppet kan användas för att belysa hur ojämlikheter vidmakthålls och hur hierarkier uppstår mellan grupper genom fördelning av sociala, ekonomiska, och kulturella resurser. Genom ett klassperspektiv går det att analysera motsättningar mellan olika samhällsgruppers faktiska och upplevda verklighet och synliggöra olika förutsättningar för människors möjligheter att utforma sina liv. Det handlar bland annat om vems människosyn, moralkodex och sociala spelregler som ska vara norm

M

Makt: blir ett centralt begrepp inom kulturanalys eftersom att perspektivet studerar hur maktobalanser skapar med effekter att vissa människors har större möjligheter att påverka sina liv och samhället än andraMakt kan ta sig i uttryck på många olika sätt och är verksamt på flera olika nivåer i samhället. Exempelvis i människors sociala samspel och samhällelig organisering på både lokal och global nivå. En viktig aspekt inom kulturanalysen är vem som har makten över kunskap: vem eller vilka producerar kunskap och vilken kunskap anses vara viktig? Makt kan utövas av personer eller grupper i relation till andra. Våld är ett tydligt sätt att utöva makt, både statligt och sanktionerat våld av exempelvis polisen, men även icke-statligt våld som våld mot en partner. Men makt kan också utövas språkligt, psykiskt eller symboliskt.

Misskännandets princip: begreppet kommer från Pierre Bourdieu och avser: att vissa tillgångar misskänns av en grupp för bevara en ordning som gynnar egenintressen, vilka gynnas av att rådande normer misskänns, medvetet eller omedvetet. Begreppet kan användas för att teoretisera  situationer där icke-vita personer trots likvärdig kompetens inte har samma möjligheter att skaffa sig jobb till följd av rasistiska strukturer. Begreppet påminner om maktstrukturer, fördelar och nackdelar, för olika sociala kategorier som finns inbäddade i samhället.

N

Normer:  är föreställningar, förväntningar och ideer på vad som anses normalt i ett visst sammanhang. Normer påverkar till exempel vad som anses vara ett normalt sätt att prata, föra eller bete sig på. Exempelvis är det i enlighet med de rådande normerna i Sverige som gör att du står på din plats i kön, att du inte sjunger högt på bussen, att du kommer i tid och har rena kläder på dig. Normer handlar också om vilka människor en förväntar sig finna på olika platser i samhället. Brandmän associeras ofta med män medan sjuksköterskor associeras ofta med kvinnor.

Normer skapar mer eller mindre synliga regler och skapar strukturer som gör att olika människor får olika förutsättningar att “passera”. Följer du normer smälter du in och blir självklar och normer blir då oreflekterade och osynliga. Bryter du däremot normer kan normer bli synliga. Om du som man arbetar som brandman tas du ofta som självklar, är du istället kvinna kan du istället betraktas som avvikande i förhållande till en manlig norm inom yrket.

Det finns både lokala normer, exempelvis klädkod, beteende, jargong på arbetsplatser eller på skolor. Samt stora samhällsnormer som genomsyrar olika myndigheter, institutioner och utbildningar. Alla människor förhåller sig på något sätt till de övergripande normer som finns i samhället oavsett vilka normer som råder inom det lokala sammanhanget.

Normkritik: är en pedagogisk metod för att skapa mer jämlikhet i samhället genom att flytta fokus från individen och det som anses bryta mot normer, till att studera hur normer för normalitet skapas strukturellt. Normkritik handlar ofta om att:

  • Synliggöra och ifrågasätta normer
  • Synliggöra fördelar och nackdelar för den som följer eller bryter mot normen
  • Granska egna positioner

P

Patriarkat: handlar om den sociala struktur som upprättar ett politiskt ojämlikt förhållande där män upprätthålls i dominans över kvinnor. Ett patriarkalt samhällssystem  dominerar världens samhällssystem och känns igen av att män besitter den yttersta makten och innehar de flesta ledande positioner inom politiska, ekonomiska, religiösa, sociala och finansiella institutioner.

Performativitet: är ett teoretiskt begrepp som beskriver hur identiteter inte bara är, utan ständigt görs genom performativa handlingar. När en person agerar som kvinna/tjej eller man/kille skapas och bekräftas deras agerande som kvinnligt och manligt kodat, på så sätt blir ageranden performativt. Upprepningar som har pågått över lång tid gör att människor kan navigera sig mellan kategorier och uppdela ageranden som manliga eller  kvinnliga.

Postkolonialism: den postkoloniala teorin har som ambition att belysa och problematisera effekterna av kolonialismens och imperialismens historia utan att definiera ett slut för kolonialismens tid. Teorin fokuserar på det historiska och framhåller de människor som har lidit eller lider av effekterna av kolonialismen och vilka avtryck det har genererat på samtiden idag. Den postkoloniala teorin ställer historien intill samtiden för att se sambanden och effekterna på både globala och lokala nivåer i samhället. Edwards Said är en central upphovsperson inom postkolonialismen. I sin bok Orientalism (1978) belyser han hur konstruktioner av vi och de andra. Västvärlden är i detta sammanhang ett enat vi emot de andra som är motsatsen, de underordnade och koloniserade av det västerländska samhället.

Plats: platsers betydelser är starkt sammankopplade med kultur i bemärkelsen att de är knutna till föreställningar, identiteter, känslor och till olika typer av privilegier och villkor. Utifrån sociala kategorier; kön, klass etnicitet etc. kan vissa platser upplevas trygga, otrygga, inkluderande, exkluderande eller helt onåbara. Att studera människors känslor inför en plats är ett användbart verktyg för att synliggöra maktrelationer i vardagslivet. Vem känner sig trygg utomhus på kvällen? Varför är det så?

Ett annat exempel på hur makt och plats hänger ihop är hur ett urbant tolkningsföreträde får effekter för hur Norrland representeras: trots sin stora yta bestående av vitt skilda platser, villkor och människor, generaliseras Norrland ofta i svepande termer i media, vilket får som baksida att stereotypa bilder får utgöra “Norrland” och “norrlänningar”. Norrland framställs ofta en spännande, farlig och samtidigt exotisk plats, likväl som en plats där mediala bilder visar på avfolkning och misärliknande förhållanden. Precis som norrlänningar ofta beskrivs som “mer jordnära” eller att de får representera ett folk som inte hänger med i trender.

Q

Queer: betydde ursprungligen konstig eller udda men kom med tiden att betyda homosexuell och fungerade ofta som ett skällsord. Queer är idag ett brett begrepp som förhåller sig kritiskt mot dominerande normer som omgärdar kön och sexualitet. Queerteori betonar oavbrutet heterosexualitetens instabilitet och möjligheter till att normer hade kunnat breddas och se ut på andra sätt. Queerteori riktar sig mot vad som kvalificeras som normalt/onormalt och undviker ett oliktänkande mellan män och kvinnor.

Queerbegreppet visar på mångfald av genuskonstruktioner och inkluderar kategorier av människor och olika sätt att leva som osynliggörs genom heterosexuella normer. Queer kan avse aktivism som verkar för att förändra rådande strukturer och normer i samhället. Personer kan även identifiera sig “som queer” och begreppet kan fungera som ett paraplybegrepp för sexuella minoriteter. Queer som identitet kan för vissa personer innebära en önskan eller vilja att inte identifierar sin sexuella läggning eller kön, medan andra använder begreppet queer som ett sätt att beskriva sin egna sexualitet och könsidentitet.

R

Ras: med ett kulturanalytiskt perspektiv handlar ras inte om biologiska raser som vi föds in i, utan om sociala raser som skapas och återskapas i möten mellan människor. Ras görs genom att människor utifrån olika utseenden kopplas till föreställningar om olika beteenden. Konstruerande av ras aktualiserar över-och underordning mellan olika grupper, då grupper med mindre makt drabbas hårt. Väldigt många i Sverige lever med föreställningen att ras i  dagens Sverige inte spelar roll utan att vi skapat ett icke-rasistiskt samhälle, med undantag för några få rasister. Ett sådant förhållningssätt gör det svårt att erkänna att folk drabbas av diskriminering på grund av sitt utseende. Därför blir begrepp som ras nödvändigt för att förstå olika typer av diskriminering som människor drabbas av.

Rasifiering: är en process som legitimerar personer med privilegier (exempelvis ekonomisk oberoende, vit och västerländsk eller hög utbildning) att tillskriva andra personer eller grupper  vissa erfarenheter, egenskaper, kulturella attribut och åsikter. Dessa tillskrivning är baserat på antagande om de andra personens etnicitet, religion eller hudfärg där effekten blir en ojämlikhet och exkludering.

S

Sexuell läggning: är ett begrepp som används för att definiera och gruppera vilka som blir attraherade av eller kär vilka. Enligt svensk diskrimineringslag finns det tre sexuella läggningar: heterosexuell, bisexuell och homosexuell. Dessa tre sexueliter är endast tre av väldigt många sexualitet som används av personer i praktiken. Andra sexualiter kan vara pansexuell, asexuell, skolisexuell och polysexuell.

Läs mer om dessa här https://www.regnbagsankan.fi/utbildning-skolbesok/fakta-om-hbtiq/

Svensk exceptionalism: handlar om att svenskar tillskriver sig en moraliskt och kulturellt upphöjd vithetsstatus i världen och förlägger rasism som något som bara finns på andra platser. Det är exempelvis lättare att prata om den rasism vi kan följa i amerikanska medier än, bland andra vitheter, än den som finns i vår vardag. Den logiken gör det svårt att erkänna befintliga vithetsprivilegiers faktiska värde och funktion, vilken förblir en “misskänd princip”. Exempelvis misskänns ofta faktorer som ras och klass misskänns i debatter om utrikesföddas arbetslöshet, trots att de samverkar intersektionellt för att upprätta minoriteters underordning.

Stigmatisering: används för att förklara hur synliga eller osynliga tecken kan leda till  att någon eller något tillskrivs en lägre social status och får en social brännmärkning, vilken kan ta sig uttryck att enskilda individer eller grupper som avviker från dominerande normer blir utsatta för diskriminering.

T

Transperson:  en transperson identifierar sig delvis eller inte alls med det kön den har fått tilldelat vid födseln. Eftersom cispersoner är norm blir transpersoner till följd avvikande från den normen. De får inte ta del av den självklarhet det innebär att inte ifrågasättas i sin könsidentitet. Istället drabbas transpersoner ofta av ifrågasättanden och okunskap. Ordet trans är latin för ”överskridande”. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.

Tvåsamhetsnormen:  är en norm om hur människor förväntas bilda familj (kärnfamilj bestående av två föräldrar), exempelvis hur vi förväntas organisera den privata ekonomin, hushåll och vem som tar ansvar över barn. Allt från hur föräldraledighet ska fördelas till vem som förväntas skruva upp hyllor. Tvåsamhetsnormen bidrar att det ses som eftersträvansvärt, positivt och normalt att leva med en kärlekspartner som prioriteras över andra relationer, så som vänskapsrelationer. Tvåsamhetsnormen som idag återskapas i parrelationer har vuxit fram genom traditioner av äktenskap.

Tolkningsföreträde: är ett begrepp som förklara att personer ur en förtryckt grupp har ett företräde att definiera hur förtrycket ser ut, vad som är nedsättande och hur kampen mot förtrycket ska föras. Personer som inte tillhör den förtryckta gruppen får uttrycka tankar och åsikter, men de har inte inte samma mandat eller rätt att hävda vad som är förtrycket eller hur den rätta kampen mot förtrycket ska föras. Det är ofta de privilegierade grupperna ur ett samhälle som är van vid.

V

Vithetsnormen: är en struktur i samhället som medför sociala, ekonomiska och politiska fördelar av att vara en vit (ljushyad) och en västerländsk person. Vithetsnormen påverkar vilka personer som har och inte har makt. Vithetsnormen är av stor betydelse för förståelsen kring rasism och rasifiering. Vithetsnormen existerar över hela världen och härstammar ursprungligen från kolonialismen. (länka vidare till något om kolonialism och postkolonialism?) Den vita västerlänningen är en statusmarkör som inger strukturell makt över icke-vita. Vita kroppar blir universellt giltiga och “smälter in“ medan icke vita kroppar “blir synliga” och bryter därmed vithetsnormen. Att kunna röra sig fritt utan att uppmärksamhet dras mot ens hudfärg är en av många vithetsprivilegier, makt och förmåner, som den vita majoritetsbefolkningen erhåller. Sverige har länge vaggats i en “färgblind ideologi” där hudfärgens betydelse misskänns, parallellt med att emotionella investeringar gjorts i “allas lika värde”. Detta har skapat svårigheter kring att erkänna rasism och betydelser av hudfärg. En nationell tankemodell som kallas svensk exceptionalism.